Lokabrunn
Bakgrund och historia
Loka brunn etablerades som kurort under 1700-talet. 1720 inmutades platsen för kurorten av landshövding Conrad Ribbing, och 1746 beskrivs den av Carl von Linné. Det fick privilegiebrev 1759 av Adolf Fredrik, som själv var patient där. En annan 1700-talskung som var gäst på Loka var Gustav III, som planerade sin statskupp under besöket.[1]
Under hela 1800-talet blomstrade verksamheten och människor kom från stora delar av landet för att "dricka brunn" och bada gyttjebad. Kurorterna, eller brunnarna som de även kallades, var vanliga i större delen av landet vid denna tid. Under 1800-talet kom allt fler patienter och badgäster från de borgerliga samhällskikten. Loka brunn räknades som gyttjebadort och lockade främst badgäster och patienter till sina gyttjebad i "Lokagyttjan". Varje sommar runt sekelskiftet 1900 kom runt 500 gäster till Loka brunn. Tre fjärdedelar av dessa var drabbade av kronisk reumatism eller led av sjukdomar i muskelsystem, ledgångar eller ledsystem. Förutom behandlingarna lockade även kurortslivet folk till denna brunn. Platsen som var omgiven av sjöar och träskmarker, ansågs dock fuktig och kylig. I marknadsföringssyfte försökte emellertid företrädare för Loka framställa kurorten som en mycket trivsam och attraktiv plats.
Brunnsverksamheten pågick på somrarna och vistelsen innebar för många lika mycket rekreation och semester som medicinsk behandlingsperiod. Patienterna, eller gästerna som de kallades, fick ett strikt schema för vattendrickning och bad. Vistelsen vid brunnen var klassindelad och hierarkisk. Patienterna skildes åt i boende, behandling, ätande och nöjen beroende på om de tillhörde första, andra eller tredje klass. Till första klass räknades adel och andra ståndspersoner. Andra klass utgjordes av allmogen och personer ur medelklass och de fattigaste, d.v.s. tjänstefolk och andra arbetande, kunde erhålla gratis eller billig vård och logi i tredje klass. Medellösa eller fattiga kallades gratister och kunde ansöka om friplats vid brunnen som bekostades av donationer och det omgivande samhället.
Från Wikipedia
Loka brunn etablerades som kurort under 1700-talet. 1720 inmutades platsen för kurorten av landshövding Conrad Ribbing, och 1746 beskrivs den av Carl von Linné. Det fick privilegiebrev 1759 av Adolf Fredrik, som själv var patient där. En annan 1700-talskung som var gäst på Loka var Gustav III, som planerade sin statskupp under besöket.[1]
Under hela 1800-talet blomstrade verksamheten och människor kom från stora delar av landet för att "dricka brunn" och bada gyttjebad. Kurorterna, eller brunnarna som de även kallades, var vanliga i större delen av landet vid denna tid. Under 1800-talet kom allt fler patienter och badgäster från de borgerliga samhällskikten. Loka brunn räknades som gyttjebadort och lockade främst badgäster och patienter till sina gyttjebad i "Lokagyttjan". Varje sommar runt sekelskiftet 1900 kom runt 500 gäster till Loka brunn. Tre fjärdedelar av dessa var drabbade av kronisk reumatism eller led av sjukdomar i muskelsystem, ledgångar eller ledsystem. Förutom behandlingarna lockade även kurortslivet folk till denna brunn. Platsen som var omgiven av sjöar och träskmarker, ansågs dock fuktig och kylig. I marknadsföringssyfte försökte emellertid företrädare för Loka framställa kurorten som en mycket trivsam och attraktiv plats.
Brunnsverksamheten pågick på somrarna och vistelsen innebar för många lika mycket rekreation och semester som medicinsk behandlingsperiod. Patienterna, eller gästerna som de kallades, fick ett strikt schema för vattendrickning och bad. Vistelsen vid brunnen var klassindelad och hierarkisk. Patienterna skildes åt i boende, behandling, ätande och nöjen beroende på om de tillhörde första, andra eller tredje klass. Till första klass räknades adel och andra ståndspersoner. Andra klass utgjordes av allmogen och personer ur medelklass och de fattigaste, d.v.s. tjänstefolk och andra arbetande, kunde erhålla gratis eller billig vård och logi i tredje klass. Medellösa eller fattiga kallades gratister och kunde ansöka om friplats vid brunnen som bekostades av donationer och det omgivande samhället.
Från Wikipedia
1976 antog regeringen nya stadgar för Stiftelsen Kungl. Gyttjebad och Brunnsanstalten Loka. Riksmarskalkämbetet och Örebro Läns Landsting fick i uppdrag att via en styrelse leda verksamheten.
1981-2008 var Börje Weidensjö VD för Loka brunn.
Under den perioden gjordes investeringar i ny- och ombyggnader med 170 Mkr. Rehabiliteringsverksamheten utvecklas och kompletteras med konferens- och restaurang verksamhet.
En ny bad- och behandlingsbyggnad byggs och invigs 1985.
Gert Klötzke anställs 1992 för att utveckla Restaurang konceptet.
Konferensbyggnaden Gustav III och Jaktbyn uppfördes 1993-94.
Viktoriasalen, en ny kongressbyggnad invigdes 1994
Loka driver asylförläggning 1987-1994
2007 beslutas om nya stadgar och Stiftelsen kan sälja den fasta egendomen och affärsrörelsen till Spendrups Byggeri AB.
Stiftelsen fortsätter att driva och förvalta Sveriges Kurortsmuseum i sju byggnader.
1981-2008 var Börje Weidensjö VD för Loka brunn.
Under den perioden gjordes investeringar i ny- och ombyggnader med 170 Mkr. Rehabiliteringsverksamheten utvecklas och kompletteras med konferens- och restaurang verksamhet.
En ny bad- och behandlingsbyggnad byggs och invigs 1985.
Gert Klötzke anställs 1992 för att utveckla Restaurang konceptet.
Konferensbyggnaden Gustav III och Jaktbyn uppfördes 1993-94.
Viktoriasalen, en ny kongressbyggnad invigdes 1994
Loka driver asylförläggning 1987-1994
2007 beslutas om nya stadgar och Stiftelsen kan sälja den fasta egendomen och affärsrörelsen till Spendrups Byggeri AB.
Stiftelsen fortsätter att driva och förvalta Sveriges Kurortsmuseum i sju byggnader.
Rundvandringskarta 2015
Rundvandringskarta ca 2000
Loka brunn är historiskt en av Sveriges mest kända kurorter. Brunnen är fortfarande en kurort, med spa och modernt badhus. På platsen finns även ett Kurortsmuseum.
Brunnsområdet ligger mellan sjöarna Norra – och Södra Loken. Tack vare att platsen och brunnen har använts kontinuerligt i nästan 300 år finns det flera spännande byggnader på området som visar på byggnadsskicket från 1700-talet fram till sent 1900-tal.
Länsstyrelsen Örebro Län
Några av byggnaderna :
Sveriges kurortsmuseum, återger brunnarnas historia och är inrymt i fyra av de äldsta byggnaderna, Kungsköket, Alkvettern, Prästgården och Rockesholm.
Brunnskyrkan med den intilliggande Lokasalongen där man kan dricka brunnsvattnet.
Boende för gäster finns i Finnhyttan, Parkvillan, Kungsbyggnaden, Bergstralska huset, Charitéen, Hvilan, Bondeska huset och Lilla Societetshuset.
August stugan, Doktorsåsen och Kamrersbostaden är mindre hus som hyrs ut
Vattensalongen den nya SPA byggnaden.
Matsal och salong finns i Stora Socitetshuset.
Dalen och Värmlandsvillan är reception. Gröna villan är administrationsbyggnad.
Viktoriasalen en nybyggd kongresshall.
Brunnsområdet ligger mellan sjöarna Norra – och Södra Loken. Tack vare att platsen och brunnen har använts kontinuerligt i nästan 300 år finns det flera spännande byggnader på området som visar på byggnadsskicket från 1700-talet fram till sent 1900-tal.
Länsstyrelsen Örebro Län
Några av byggnaderna :
Sveriges kurortsmuseum, återger brunnarnas historia och är inrymt i fyra av de äldsta byggnaderna, Kungsköket, Alkvettern, Prästgården och Rockesholm.
Brunnskyrkan med den intilliggande Lokasalongen där man kan dricka brunnsvattnet.
Boende för gäster finns i Finnhyttan, Parkvillan, Kungsbyggnaden, Bergstralska huset, Charitéen, Hvilan, Bondeska huset och Lilla Societetshuset.
August stugan, Doktorsåsen och Kamrersbostaden är mindre hus som hyrs ut
Vattensalongen den nya SPA byggnaden.
Matsal och salong finns i Stora Socitetshuset.
Dalen och Värmlandsvillan är reception. Gröna villan är administrationsbyggnad.
Viktoriasalen en nybyggd kongresshall.
Rundvandring på Loka Brunn. Om byggnaderna.
rundvandring_på_loka_brunn.pdf |
Loka Brunns historia
loka_brunns_historia.pdf |
Loka Brunn har en egen hemsida. http://www.lokabrunn.se
Vill du veta mer ?
Loka, en kunglig hälsobrunnskrönika. Bertil Waldén
Loka en Brunnssommar. Clas Thor
Grythyttan i ord och bild. Häfte 7
Grythyttan i bild. Sid 133-145
Grythyttekrönika 2008. Sid 39-41
Loka en Brunnssommar. Clas Thor
Grythyttan i ord och bild. Häfte 7
Grythyttan i bild. Sid 133-145
Grythyttekrönika 2008. Sid 39-41